Tankar om drömmar och om sömnparalys – "flygardagen" till ära.

Senaste natt har jag varit rolig, diplomatisk och jag har legat och plaskat i vattenbrynet i en vik i ett varmt land. Jag tänker i drömmen där jag ligger och njuter av det varma och klara vattnet att hit måste jag komma igen. Det finns en strand i en vik jag tidigare har drömt om som är någonstans i Indien. Jag kom dit en kväll när solen höll på att sjunka ner i havet och den purpurvioletta färg som himlen hade går inte att beskriva. Det finns ett litet resort där med låga, vita stenhus. Jag vet att den platsen finns på riktigt. Det visste jag direkt när jag vaknade den morgonen och jag antar att en dag kommer jag att stiga ut ur taxin som har stannat framför den vackra hotelldörren som är inramad av mörkt trä och en bit längre bort ser jag stranden i den lilla viken. Och jag har en resväska på hjul, luften är varm, det är skymning och himlen med den purpurvioletta färgen.

dogdreaming

Bild från http://www.themost10.com

Det är längesedan jag har kommit ihåg mina drömmar och jag vet inte om jag ska tolka det som något bra eller dåligt antagligen är det ett bra tecken. Efter att ha varit van att leva i alla möjliga draman känns det lite konstigt att plötsligt befinna sig i en ström av att ja, allt bara funkar liksom.
Jag drömmer mycket när jag är i en konflikt med mig själv och livet eller när det är en förändringsprocess på gång. Mitt undermedvetna har sannerligen ger mig de mest konstiga bilder som mitt medvetna jag förväntas förstå. Jag är ingen sanndrömmare i den bemärkelsen att jag ser katastrofer eller så men om jag blundar för verkligheten för att slippa ta ansvar, vevar det undermedvetna igång filmer som jag bara inte kan nonchalera. Jag vet alltid när jag måste göra något för att inte helt tappa kompassriktningen. Eller vänta nu, vilket ”jag” talar jag om här? Mitt egojag eller mitt själsjag? Jag tror bestämt att det är mitt själsjag som talar om för mig att så här kommer det att gå om du inte tar dig samman nu eller så berättar det att så här ser ditt liv ut just nu – do you like it? Det är krigsscener och skepp som sjunker, mark som rasar framför fötterna eller ett irrande i hyttgångar ( ibland vattenfyllda ) längst nere i fartyg, mörkhåriga män ( ofta i blåställ! ) som är efter mig, som vill ta mina barn från mig eller någonting annat som jag har och är rädd att förlora. Jag tror att männen i själva verket är ute i gott ärende ( angels in disguise ) – jag måste släppa taget om någonting som jag inte längre behöver för att kunna gå vidare. De är inte aggressiva eller så, de bara förföljer mig och verkar rätt stumma i sitt beteende, lite inåtvända på nåt sätt. Men eftersom jag går omkring som en blind i dagsljuset och inte ser tecknen måste mitt undermedvetna göra mig uppmärksam genom att slänga in lite Hitchcock feeling i drömmarna. Jag börjar känna igen repertoaren och vad de olika scenerna står för.

CG Jung: ”Drömmar erbjuder den mest intressanta information för den som gör sig besväret att försöka förstå dess symbolspråk. Resultatet har förvisso föga att göra med sådana världsliga angelägenheter som köpande och säljande. Men livets mening kan inte uttömmande förklaras i termer av ens yrkesliv, inte heller uppfylls människohjärtats djupaste önskan av ett bankkonto”.

Han visste vad han talade om, gamle Calle.

dali

Slavador Dali: Sleep

Louise Minerva-Li har skrivit flera böcker om drömmar och drömmandet och jag har någonstans hennes bok Drömtolkning och drömalkemi som är en mycket intressant och inte minst inspirerande bok. Den som vill få en dröm tolkad kan sända in den till ”Veckans dröm” på hennes hemsida och hoppas på tur.

Hon skriver också om sömnparalys ( det finns många olika tolkningar om vad det är ) som är ett intressant fenomen och jag har varit med om många sådana nätter då jag har legat totalt förlamad men samtidigt känt hur jag har glidit ut ur kroppen. Innan jag förstod vad det handlade om var jag skräckslagen och såg mycket skrämmande bilder men nuförtiden försöker jag hjälpa till att komma ut ur kroppen genom att slappna av. De hemska bilderna skapas av de egna rädslorna och de försvinner när man slutar vara rädd. Ett par gånger har jag befunnit mig utomhus men oftast rör jag mig på golvnivå och sveper runt i huset. Jag kommer alltid att tänka på Astrid Lindgrens bok ”Skymningslandet” för det är som att befinna sig i ett landskap i skymningsljus. Jag känner igen tecknen på att en sömnparalys är på gång och ibland ger jag efter och ibland ser jag till att vakna ordentligt om jag känner att nej, inte nu. Jag tror att sömnparalys sker när man är väldigt trött psykiskt eller befinner sig i en pressad livssituation. Det subtila kroppen – astralkroppen – behöver få komma ifrån ett tag, tänker jag. Den tunga och sammandragna energin som den fysiska kroppen består av kanske känns som ett fängelse? Eller så är det rätt och slätt en lätt slirning i sömnapparaten. Sömnparalys är inte farligt även om det kan kännas mycket obehagligt. Det gäller att lära sig samarbeta med sig själv och ha tillit. Det finns läkare som menar att det kan finnas ett samband mellan narkolepsi och sömnparalys och det är alltid viktigt att lyssna till vad de har att säga.

sömnparalys

Bild: alltomvetenskap.se

Idag firar vi Kristi Himmelsfärd och jag kan inte hjälpa det men jag måste le. Det här är ju för bra. Sömnparalys, att lämna kroppen…Jesus var tillsammans med sina lärjungar i 40 dagar efter uppståndelsen( jag måste skriva om det här med talet 40 i ett annat inlägg för det är så spännande! ) och undervisade dem innan han for upp till himlarna. Man har firat den här dagen sedan 300-talet. Så nu vet ni det. Det är ändå viktigt att komma ihåg att världsbilden såg annorlunda ut på den tiden och skrifterna är därefter. Jag tycker att A Course in Miracles kan ses som en uppdatering av den kristna bibeln och är enligt min mening mera i linje med den moderna männaskans världsbild. Livet och världen förändras och berättelserna med dem men människans inre föreställningar tenderar att hålla sig fast vid gamla historier – i stort som i smått. Det gamla känns kanske tryggare än det nya och okända. Hur som helst propagerar jag för att ha ett öppet sinne men att inte ta något för givet.

Kristi Himmelsfärd

Kristi Himmelsfärd målad av Domingos Antonio de Sequeira ( 1768 – 1837 ).

 

Solen lyser utanför mitt fönster. Det blåser kallt. Det är inte mitt favoritväder precis. Jag gillar inte varm sol i kall vind. Jag gillar inte när det vispar runt i trädens löv, jag får huvudvärk. I skrivande stund lyssnar jag på regnskogsljud med inslag av regn och flöjt och det passar mig mycket bättre. Men jag antar jag borde gå ut och dra in lite syre i alla fall för ett gediget översättningsarbete av engelskt material i Dream Builder Coaching är på gång och syftet är att tillhandahålla mina coachingklienter svenskt material så att de kan tillgodogöra sig vartenda ord för att kunna få så bra hjälp som det bara är möjligt för att förverkliga drömmar. Drömmar går nämligen att förverkliga. Jag vet det. Jag sitter ju här och gör det jag för några år sedan drömde om att göra! Och nu drömmer jag fram någonting annat som en fortsättning på det som just nu pågår i mitt liv och det är vansinnigt spännande och roligt!

”Vi kan inte komma till vår dröm.

Vi måste komma från den och

för att komma från den måste vi BLI den”

~ Mary Manin Morrissey ~

Dream on!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s