Fasta – mat för själen?

Jag googlade på ”5:2 diet” och fick 17 900 000 träffar! Verkar vara sprängstoff det här. Jag har själv fastat efter metoden sedan juni med övervägande positiva resultat. Mitt mål var att komma i mina favoritjeans inom sju veckor och till min stora förvåning var det ingen match! Jag hade inte fått på mig brallorna på 9 år! Jag har gått i dom två gånger sen dess för jag konstaterade att jag har snyggare benbeklädnader nu än då fast nu är ju dom alldeles för stora. Tur att det finns kjolar!

Jag är fascinerad över denna uppsjö av artiklar, böcker och diskussioner om dieten. Vad är det man pratar mest om? Jo, mat! Vad och hur mycket man ska äta dom dagar man fastar. Allt fokus på just de två fastedagarnas näringsintag! Som om vi svalt ihjäl eller drabbades av farliga sjukdomar om vi är utan mat en dag eller två. Man pratar om fasta som om det var något nytt fenomen. Man pratar om fasta som en mirakelkur till ALLT eller som en inkörsport till självsvält och sjukdomar. Det beror bara på vem man lyssnar på.

Vår fixering vid mat är pervers. Skräcken för hunger finns inbyggt i oss av naturliga skäl men jag undrar vilken slags hunger vi egentligen försöker stilla med denna matpornografi vi mer eller mindre tillåter oss utsättas för. Vi tillfredsställer våra sinnen med matprogram i tv:n istället för att använda våra egna kök. Vi är vilse i pannkakan när vi irrar mellan kilometerlånga hyllor som dignar under 50 olika märken av samma vara. Omtöcknade av sockerbomber och härdade fetter ser vi inte kopplingen mellan depression och näringsbrist. Hypnotiserade av medias ständiga bombardemang av krig, ekonomisk kollaps och en döende natur går vi omkring och väntar på Armageddon. Vi ser inte att nedmonteringen av vår förmåga att tänka själva till stor del beror på vad vi stoppar i oss.

Vi i västvärlden tycker att man i länder där korruption och matbrist är rådande ska ta efter våra demokratiska värderingar och att man ska engagera sig och gå och rösta. Hur engagerad kan man vara i samhällsfrågor när den viktigaste frågan är hur man ska få mat nästa dag? Vår självgodhet vet inga gränser. Det finns hunger och så finns det hunger.

Jag tror att det är bara bra att ”svälta” sig då och då. Jag tror att det är bra att kroppens ekosystem får vila från all den smörja vi dagligen tuggar i oss. Det visste man redan för flera tusen år sedan att kroppen mår bra av att få vila från det ständiga nedbrytningsarbete matintag medför. Den största vinsten jag har av fastan är att mitt behov av att äta i tid och otid mer eller mindre har utplånats. Jag har blivit mera medveten om skillnaden mellan hunger och frustration/missnöje. ”Ta en kaka så blir du glad” gäller inte längre. Mat som fenomen känns mindre intressant för jag har upptäckt andra dimensioner inom mig på vägen. När jag fastar går jag in i en annan rytm. Jag blir mera uppmärksam på inre processer och begreppet ”soul food” blir högst påtagligt. För jag tror nämligen att om själen dagligen får näring så minskar behovet att ständigt vara på jakt efter något att stoppa i munnen. Vi i den ”rika” delen av världen har alla möjligheter att satsa mera på ”soul food” eftersom basnödvändigheterna redan är tryggade. Det har inte mamman i ett land där kampen om överlevnad p.g.a. hunger är vardag. Hon har inte tid att tänka på inre processer eller demokratiska val.

Vi kan minska berget av bortkastad mat genom att äta mindre. 1/3 av all mat vi släpar hem kastas på soptippen varje dag! Hur sjukt är inte det?

5:2 dieten är inget märkvärdigt. Den har blivit big business men om vi sansar oss och tänker efter lite så handlar det inte om annat än att vara utan mat i två dagar per vecka. Varken mer eller mindre. Kanske vi också kan få större förståelse för varför så många människor inte kan tänka på sånt som är så självklart för oss i den ”rika” delen av världen; demokrati, miljö, ekonomi, jämställdhet, djurrättsfrågor, krig osv osv. Man orkar inte, kan inte engagera sig när man är hungrig – på riktigt.

Jag har en god vän som inte äter så mycket men som ändå har massor av energi. Hon brukar säga att hon lever på ”änglamat”. Vad det är vet jag inte men jag tror att det är någon typ av ”soul food”.

På kostdoktorn.se finns det mycket intressant och tänkvärt att ta del av! Länk finns i höger spalt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s