Vad är det som gör att man inte gör det man borde göra? Hur många gånger har jag inte tänkt att det och det ska jag börja göra för att underlätta vardagen bara för att några veckor senare konstatera att jag fortfarande kör i gamla spår. Vanans makt!

Under långa skogs
promenader försiggår en febril hjärnverksamhet ( försöker lära mig gåmeditation men det verkar bara ha motsatt effekt ). Jag vet inte hur många videosnuttar, noveller, kåserier ( ett utdött fenomen? ) eller föreläsningar som har snurrat på inne i huvudet under taktfast fotarbete. Det kommer en tanke, en fras eller en bild som jag MÅSTE komma ihåg att skriva ner på papper när jag kommer hem. Vad händer? Ingenting i stort sett. Alla idéer har lämnats kvar i mina fotspår i skogen, som Hans och Gretas brödbitar som fåglarna snodde, och det går tammesjutton inte att hitta tillbaka!

Det är de där ögonblicken av aha! som är så svåra att hålla fast någon längre stund. Ok, det mesta av de ”briljanta” idéerna visar sig vid närmare eftertanke inte vara så genomtänkta men de kan ofta vara frö till något användbart på längre sikt. Jag har min ”lilla svarta” med mig i väskan i vilken jag skriver ner saker jag hör och ser – just in case. Och visst lönar det sig! De hastigt nedskrivna raderna verkar börja leva sitt eget liv mellan pärmarna och det känns tryggt – jag behöver inte lägga mig i hela tiden.

När jag kör bil är det inte läge att skriva. Jag skulle aldrig komma fram i tid – nå, det gör jag inte annars heller – för jag skulle vara tvungen att stanna stup i kvarten. Då finns det ett annat hjälpmedel som jag håller på att bli förälskad i på riktigt; digital recordern. Den är en av de bästa investeringarna jag har gjort. Ok, jag har en telefon också men den här är enklare. Det känns också lite sådär halvproffsigt att sitta där med den lilla apparaten i handen och tala in plötsliga insikter, pågående och framtida projekt. Som en författare som researchar för sin nästa bok. Som vanligt raderas mycket av det sagda eftersom kritikern i mig alltid har åsikter och de är sällan positiva. Jag kanske skulle sluta upp med att lyssna och researcha vidare så blir det nog bra till slut.